FOT-bloggen

Värderingar: Hållbar utv. och ekonomiPerspektiv

Posted by Ansvarig 19 May, 2011 17:15

Obalansen mellan de olika grundpelarna (ekologi, socialt, ekonomi) i det slitna begreppet ”Hållbar utveckling” har berörts i tidigare inlägg (framför allt i Pengar och miljö), liksom att ekonomins dominans kan relateras till många av dagens ohållbara beståndsdelar i vår civilisation. Inläggen har även berört att det kanske är dags för en ny samhällsmodell där ekonomin inte har en alls framträdande roll (något i stil med initiativet Steg 3). Men om vi utgår ifrån vad Moder jord hade behövt (och därmed människan) så bör vi ändra den klassiska modellen som brukar få visualisera Hållbar utveckling (tre lika cirklar som är balanserat integrerade i varandra) till något i stil med att en stor ekologisk cirkel är integrerad med en mindre social som i sin tur är integrerad med en ännu mindre ekonomisk cirkel. (Sett ur ett holistiskt perspektiv är ju det ekonomiska systemet ett människoskapat fenomen frikopplat från naturens lagar och hela det organiska system som vi människor lever i och av.)

Men även om det börjar röra på sig lär det dröja innan en genomsyrande förändring blir verklighet, och tills dess kan man istället nyttja det ekonomiska systemet i naturens tjänst. Ett sådant exempel är att det numera finns prislappar på träd och hela skogar, vilket är tänkt att leda till att det ska vara mer lönsamt att bevara skogar istället för att avverka dem. Man har även börjat med monetära värderingar av ekosystemtjänster, även om det är svårt att sätta en prislapp på något så komplext, nödvändigt och värdefullt som t.ex. rening av luft. Men det är ett sätt att lättare förklara för ekonomistyrda samhällsaktörer att den gröna vägen faktiskt inte bara är förnuftig och oumbärlig – den är lönsam också.

KaffementalitetenVåra behov

Posted by Ansvarig 23 Feb, 2011 11:02

Inbördeskrig i Libyen. Katastrofjordskalv i Nya Zeeland. Endast tre paket kaffe till äldreboende i Sverige. Detta var tre av rubrikerna/nyheterna SVT valt att ha med i det begränsade nyhetsflöde som deras morgonsändningar erbjuder.

Visst kan äldre som slitit och gjort rätt för sig nästan ett helt liv få unna sig lite lyx, men jag är ganska säker på att det hade fått lika starka reaktioner om det hade hänt på en annan typ av boende eller arbetsplats.

Den svenska inställningen är inte så mycket att kaffe är lyx utan snarare att kaffe är en nödvändighet eller rättighet. Vi behöver inte gå långt tillbaka i tiden för att finna en annan kaffementalitet, då kaffe var en dyrare bristvara och kunde anses vara lyxigt. Men denna mentalitet har kastats i papperskorgen och papperskorgen har tömts på vissa håll. Och idag är verkligheten snarare att om man inte hinner få i sig kaffe hemma på morgonen så måste man svänga inom ett café på väg till jobb eller skola. Och om det inte finns färskkokat kaffe varje rast så blir det lätt lite kinkigt.

Sverige har sedan några år legat säkert förankrat i världstoppen av kaffekonsumerande länder (tror vi ligger delad etta just nu), och bara sedan 2009 har det publicerats minst två rapporter om kaffets positiva hälsoeffekter.

Det är anmärkningsvärt att kaffets negativa hälsoeffekter får väldigt lite utrymme i förhållande till de positiva, och att SVT (denna oberoende Public servie-koncern) rapporterat så ensidigt om drycken framför andra i Sverige. Lägg därtill den negativa hälsoeffekten hos odlarna av kaffet (det är bara en liten del av den svenska kaffeimporten som är Fairtrade och hänsynstagande), och sist men inte minst de negativa miljöeffekterna (monokultur, besprutning, transporter och miljarder förpackningar).


Visst är det ok med en kopp kaffe då och då för att lyxa till det, men dagens rådande kaffementalitet måste deletas nu.

Personliga utsläppskvoterVåra fotavtryck

Posted by Ansvarig 07 Jun, 2010 22:03

I takt med att planetens befolkning och önskan om hög materiell standard växer och i takt med att planetens resurser och motståndskraft minskar intensifieras förslag och debatter om personliga utsläppskvoter.

Är det rätt väg att gå?

Och hur ska man i så fall lösa det hela praktiskt?

En sak är säker: Det är varken hållbart för oss människor eller för planeten att vi lever som vi gör i t.ex. Sverige. Den genomsnittlige svensken har ett ekologiskt fotavtryck som är ungefär tre gånger större än gränsen för ekologisk hållbarhet*, så det krävs inget geni för att räkna ut att det krävs en markant förändring.

* = Precis som att man måste låna pengar av någon om man spenderar tre gånger mer än man tjänar, måste man låna ekologiskt utrymme för sin överkonsumtion. Vem lånar vi av? Går det att låna? (I slutändan leder den ekologiska ohållbarheten även till sociala och ekonomiska problem då dessa är sammankopplade.)

Läs mer om personliga kvoter:
http://svt.se/2.108068/1.2017347/sverige_kan_bli_forst_i_varlden?lid=senasteNytt_1492900
http://www.asfaltblomman.se/personliga-utslappskvoter-hur-funkar-det-1767549
http://www.effektmagasin.se/det-varas-for-personliga-utslappskvoter
http://www.ordfront.se/ForeningenOrdfront/Kalender%202010/100519PersonligautslappskvoterRiksdagen.aspx

Pengar och miljöVåra behov

Posted by Ansvarig 19 Jan, 2009 01:16

Igår (18/1) visades en dokumentär på SVT om USA:s ekonomiska skulder. De har för nävarande en nationell skuld på 10,6 biljoner US$, som under årens lopp har hjälpt dem att bli en s.k. supermakt. Det gäller områden som handel, krig, rymdforskning - för att inte nämna nöjes- och bilindustrin.
I ljuset av pågående finanskris så är det en väldigt relevant dokumentär - med tanke på att det globala ekonomiska systemet dominerar våra samhällen och att USA har en dominant ställning i världen. Men finns det en större relevans och ytterligare budskap att utläsa i dokumentären än de uppenbara?

Världens regeringar är på pappret överens om att vi måste ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter för att nå en hållbarhet i världen. Vad som inte uppmärksammas så mycket är att dessa aspekter måste vara balanserade - och inte ha en dominerande aspekt, så som ekonomin har varit i några hundra år. Den globala finanskrisen kan bl.a. förklaras med just denna obalans.
I dokumentären speglas endast de ekonomiska följderna av USA:s beteende, och påtalar att det inte finns något positivt med krisen - de uttryckte sig snarare som om alla är beroende av pengar och vi måste lösa denna kris om vi ska överleva. På sätt och vis är det bra att USA spenderat pengar, men man har spenderat det på fel saker ibland (och det har väldigt ofta haft negativa konsekvenser för sociala och miljömässiga aspekter).

Men ur alla kriser kommer något gott. Finanskrisen kan t.ex. vara början på slutet för ekonomins dominans, och ju fortare och hårdare den kraschar ju snabbare kan vi börja bygga ett nytt globalt system där de sociala och miljömässiga aspekterna dominerar - ett system som kan plana ut de negativa trenderna och sedan återställa balansen ... inte bara mellan människa och natur utan även mellan de tre aspekterna.
I ett sådant system bör USA förlora sin särställning som världsdominanter, då de på olika sätt visat sig vara olämpliga. Ska kanske denna särställning slås ut på flera nationer - eller varför inte FN?

När det hela ställs på sin spets ordentligt så kan vi varken andas, dricka eller äta pengar. Pengar går att ersätta, men det gör inte natur - eller de viktiga tjänster naturen gör åt oss. Natur får aldrig offras för pengar, men att pengar "offras" för natur är inte bara lämpligt utan nödvändigt. Tänk om alla de pengar som USA och andra länder spenderat på bl.a. krig, bilar och nöjen (och stöd åt banker under krisen) istället hade använts inom "miljöindustrin". Tänk om vi i Sverige hade börjat låna lite mer pengar och investerat i miljö, och tänk om andra länder gjort likadant. Då kunde vi utveckla en tävling mellan alla världens nationer om vem som kunde miljöanpassa sig snabbast - istället för att köra kapprustningar med vapen eller tävla i billig produktion och konsumtion.
Alla är beroende av miljön, och den är så grundläggande att dessa investeringar hade gynnat inte bara naturen och vår hälsa utan även samhällsekonomin (pga minskad eftervård av människor och natur).

Hur motiverar t.ex. våra svenska politiker att inte låna för att investera i miljö?

NyårsraketerVåra behov

Posted by Ansvarig 08 Jan, 2009 12:22

Det lidande, den otrygghet, den miljöförstöring och de ekonomiska kostnader som nyårsraketer varje år medför borde räcka för att det ska klassas som ett samhällsproblem. Lägg därtill en del bränder och annan skadegörelse som bl.a. Sydsvenskan skriver om idag.
Men miljöförstöringen syns inte, och det är väl så få som verkligen skadar sig eller känner sig otrygga - och lite pengar kan man väl alltid lägga på raketer ... det är ju bara en gång om året, och det är ju så fint. Det är kanske så kommuner motiverar frånvaron av åtgärder.

Det är antagligen en majoritet som tycker att det är så vackert att det väger upp de negativa aspekterna, men då har man troligtvis inte hela bilden klar för sig. Då är nog bilden snarare begränsad till de få minuter som raketerna lyser upp himlavalvet så där vackert och romantiserat - ungefär som på Malmöfestivalen. Och Malmöfestivalen är ett bra exempel på när raketuppskjutningar sker i begänsad och kontrollerad form.

Om man ska ha raketer så är detta ett mer hållbart och önskvärt alternativ - att kommunen sköter raketuppskjutningarna, och att man samtidigt kraftigt begränsar allmänhetens möjligheter till privata uppskjutningar. Detta hade medfört en markant minskning av de negativa aspekter som alltid gör sig gällande i perioden runt nyårsafton.

Och om vi slutligen lyfter perspektivet en aning så är ju egentligen raketer en lyx snarare än en nödvändig rättighet. En lyx jag hade kunnat vara utan då det sällan är sådär vackert och romantiserat på nyårsafton (iaf i Malmö). Det känns snarare som om att man hamnat i ett krig - det smäller till höger och vänster, ingen går säker och man ser inte mycket av himlen för krutrök. (Visserligen ett väldigt litet och mesigt krig jämfört med t.ex. Gaza-situationen, men ändå.)

Om ni Malmöbor som läser detta instämmer, kan ni gå in och göra er röst hörd för kommunpolitikerna genom Malmöinitiativet
http://www.epet-malmo.public-i.tv/petition.php?id=159 .
Även ni som inte bor i Malmö kommun bör förstås göra er röst hörd på något sätt. Samhällsförändringar till det bättre går mycket snabbare om folk är delaktiga, tar sitt ansvar och faktiskt gör något - och det gäller ju i alla sammanhang där det finns möjlighet att utnyttja sin konsumentmakt eller sina medborgerliga rättigheter.

Fira kan man göra på många sätt, och jag hoppas att vi får fira ett nyår med färre raketer nästa gång.

BalansVåra behov

Posted by Ansvarig 30 Sep, 2008 01:55

Mitt absoluta favoritord kan göra sig gällande i de flesta sammanhang, så även i följande tanke:
September är den bästa månaden i Sverige för tillgång till närproducerade grödor (utifrån en säsongsguide). Lägg därtill importen så får vi ett överflöd som heter duga (året runt i stort sett).
Paradoxalt nog var det under samma månad som "Earth Overshoot Day" inträffade (den dagen då mänskligheten konsumerat allt som jorden förmår att producera under ett år). I år inträffade den 23/9 - förra året 6/10. Mer om denna dag och överkonsumtion >>
Samtidigt var situationen oförändrad både 23/9-08 och 6/10-07 för 100,000-tals människor: Svält, fattigdom, rättslöshet och sjukdomar, vilket är några av de följder den rådande obalansen i världen skapar ... för att inte nämna miljökonsekvenserna ...

Utöver de små medvetna vardagsvalen, borde väl vi tillsammans kunna påskynda ett skifte eller en förändring av de system som skapar och underhåller obalansen (och som gång på gång sätter ekonomiska värderingar före sociala och ekologiska).
Det är ju vi själva som skapar felaktiga system - klart att vi kan ändra dem ... eller?
Ska man se USA:s ekonomiska räddningspaket på 700 mdr som ett sätt att underhålla ett felaktigt system?
Är det främst finansiella institutioners eller individers ansvar att ta tag i dessa frågor? Det verkar (ännu en gång) vara ideella föreningar med knappa resurser som tar detta ansvar för att balansen inte helt ska sättas ur spel.

Lämnade spår...Våra fotavtryck

Posted by Ansvarig 07 Jul, 2007 14:01

Genomsnittssvensken har som sagt ett alldeles för stort ekologiskt fotavtryck (se http://www.mfot.be/fotavtryck.html) Det finns mycket man kan göra som snabbt minskar ditt fotavtryck om testerna på hemsidan visar att det är högt.
Likt fotavtryck i sanden lämnar vi spår efter oss, men de ekologiska fotavtrycken vi lämnar spolas inte bort över en dag utan kan i värsta fall bestå i flera generationer.

Hur stort är ditt fotavtryck? Är du beredd att göra något för att minska det? Vad?

Vad är dina behov?Våra behov

Posted by Ansvarig 07 Jul, 2007 13:45

En central fråga när det gäller miljöproblematiken är hur man ska kunna tillgodose "dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov".

Därför är det viktigt att fundera över: Vad är egentligen mina behov? Vilka behov tillfredsställer jag idag? Behöver jag allt jag har? Etc...
Vad tycker du?